Mot Åreskutans topp – Östra leden 215

Det går att ta sig upp till Åreskutans topp på oika sätt. Förutom att gå via västra leden 214 så testade vi att ta oss till fots via Östra leden 215. Detta är en svart led och bitvis ganska utmanande.

Bara att börja knata uppför och följa skyltningen.

Diskret stentrappa. Denna led är riktigt vacker. Det bjuds på fantastiska fjällvyer!

Jag upplever att denna led, även om den är mer krävande än led 214, är mer skyddad från blåst.

Så vackert! Underbart med blå himmel också!

Några få regndroppar kom, knappt värda att nämna. Men däremot regnbågen, vilken vy!

Även längs denna led finns ett parti snö som man får passera.

Leden är verkligen varierande. Här går den över ett parti stenar. Ju högre upp, desto stenigare. Bara att fortsätta uppför och följa leden. Den är tydligt markerad.

Sedan plötsligt så uppenbarar sig den röda toppstugan och man är nästan uppe!

Här blev det kaffe, kexchoklad och banan. Aldrig har kexchoklad och en övermogen banan smakat så bra som här. 🙂

Jag tycker att den Östra leden nästan är trevligare än den västra. Den är mer utmanande, då man bitvis nästan kryper upp. Det är brant, det är högt men det en fantastiskt vacker led och jag upplevde den mer väderskyddet. Men det kan ju bero på att vi hade tur med vädret denna dag.

En super härlig tur! Tveksam dock om jag skulle släpa upp mindre barn just denna väg. Då känns nog västra leden 214 lite säkrare (inte lika utmanande). Östra leden är ju dessutom en svart led.

Det blev kabinbanan tillbaka ner till byn.

Mountain Cart och cykling i Åre Björnen

Under vår vistelse i Åre testade vi både Mountain Cart och cykling i Åre Björnen.

Mountain Cart

Det var första gången vi testade Mountain Cart. Vi bokade detta via http://exploreare.se

Vi samlades på morgonen vid Timmerstugan. Mountain Carts, hjälmar och ev skyddsglasögon delades ut. Barn under 140 cm får sitta i knäet och köra med en förälder. Vår yngsta fick köra själv, han var väl precis på gränsen. Men den minsta mountain carten passade.

Först fick vi lite säkerhetsinstruktioner och info om turen sedan var det bara att ta sig upp med liften. Vi åkte först uppför med VM6:an och sedan åkte vi ner en bit, sedan blev det Hummelliften upp och sedan ner igen.

Man rullar ner och använder bromsarna då det behövs. Det är viktigt att hålla koll på omgivningen, man delar väg med både cyklister och gångare. Guiden hänger med hela tiden och håller ordning på gruppen.

Detta tog ca 3 h och blev således en halvdagsaktivitet. Barnen tyckte att det var riktigt skoj. Vi vuxna också.

Cykling i Åre Björnen

Vidare körde vi en heldag på cykel i Åre Björnen. Vi hyrde cyklar via SkiStar och hämtade ut dessa på förmiddagen på SkiStar shopen i Björnen.

Strålande sol denna dag, hurra! Den finns flera fina cykelleder i Åre Björnen. Dessutom en helt ny, lång cykelled, nummer 7 Graniten.

Jättekul, bitvis ganska tufft att cykla. Lite trixiga att få till det där med växlarna ibland.

Vissa partier längs dessa leder verkar inte skilja sig jättemycket från Downhill cyklingen. Kanske får vi testa Downhill nästa år?

En härlig dag på cykel i strålande sol. Skönt med bra väder, förra året då vi körde var det heldagsregn. Det blev som en helt ny upplevelse nu. 🙂

Vålådalen och Blanktjärnsrundan

Blanktjärnsrundan är en väldigt fin vandringsled. Den är ca 12 km och utgår ifrån Vålådalens fjällstation. Det går att vandra både med- eller motsols man kommer tillbaka till samma plats.

Vandringsleden går över blomsterängar, över myrar och genom björk- och granskog.

Leden går uppför höga grusåsar och sedan kommer man till vackra Blanktjärn.

Vattnet är alldeles turkost, så oroligt vacker fjällvy!

Från 2019 och tre år fram gäller restriktioner kring friluftslivet runt Blanktjärn. Man får bland annat inte bada i tjärnen.

Blanktjärnsrundan är en väldigt fin led tycker jag. Hyfsat enkel också för barn trots de 12 kilometrarna runt.

Här kan man läsa mer om Blanktjärnsrundan och andra leder i Vålådalen http://valadalen.se

Vi testade att gå Nulltjärnsrundan förra året, den utgår också från Vålådalen och det är också en trevlig runda. Är det bra väder så är det säkert härligt att bada i Nulltjärn. Här har jag skrivit om Nulltjärn Vålådalen och Nulltjärn

Mot Åreskutans topp – västra leden 214

Till Åreskutans topp kan man ta sig på olika vis. Vi tog led 214 med sikte på Åreskutans topp en av dagarna. Led 214 är en röd led och ca 8 km. Denna dag hade vi barnen med. Planen var att gå upp och ta kabinbanan ner.

Början av denna led är ju lite halv seg tycker jag och det går verkligen uppför. Barnen tyckte att det var lite jobbigt.

Det blev medhavd lunch vid Mörvikshummeln. Ägg-, falukorv- och köttbullsmackor, kaffe och varm choklad gav oss lite ny energi.

Efter Mörvikshummeln blir det mer uppför och denna sträcka känns mer offensiv. Jag tycker att leden härifrån är mycket roligare, trots att den är mer ansträngande känns den inte lika seg som början av leden. Men det är ju sannerligen uppför, delvis via trappor längs bergväggen.

Förra året vi gick här (då utan barnen) var det dimma och kraftig blåst. Då såg vi ingenting! Nu fick vi upptäckte vyerna igen.

Det är så fint!

Bitvis vandrar man längs bergväggen med ett rep på ena sidan. Barnen fixade det galant. Tror ändå att de tyckte att det var lite spännande, trots att de tyckte att det var jobbigt bitvis.

Bara att följa skyltningen mot Åreskutans topp.

Kul att passera ett parti snö på vägen uppför. Det är intressant att se hur vädret och naturen ändras längs vägen. Från grönt, till snö och sten.

Micropauser är viktiga. 🙂 Mycket dryck och kexchoklad går åt.
Från denna skylt är det ytterligare en bit upp till högsta punkten, toppstugan.

Från kabinbanan är det ytterligare en bit upp till toppatugan. Vi kämpade på en bra bit till från kabinbanan. Men sedan tog barnens energi slut, helt slut. Ju högre upp man kommer desto ostadigare blir ju dessutom vädret. Blåsigare, kallare etc. Nu var det ganska blåsigt så vi fick stoppa här. Retligt nära högsta punkt. Men de kämpade verkligen på fantastiskt bra!

Men det tar på krafterna att gå hela vägen upp. Av erfarenhet från förra året är det bra att välja en dag med bra väder. Det blir enklare då om man har barn med på denna tur. Dessutom är det ju roligt om man har hyfsat bra sikt så man kan njuta av de vackra vyerna.

Vi tog kabinbanan tillbaka ner till Åre by. Att åka ner är gratis. Vill man göra det väldigt enkelt tar man kabinbanan upp och går den sista sträcka upp till toppen. Det finns som sagt många sätt att ta sig till toppen. 🙂

Åre på sommaren

Älskar man fjällen på vintern gör man det med stor sannolikhet även andra tider på året såsom på sommaren.

Förra sommaren åkte vi till Åre för första gången på sommaren. Denna sommar föll valet återigen på just Åre. Där trivs vi bra så vi kommer garanterat tillbaka.

Jag kan återigen konstatera att antalet sommarbesökare ökar. Det finns gott om aktiviteter att ägna sig åt. Vandring, cykling, fiske, bad, kanot bara för att nämna några. Listan kan göras lång.

Dessutom är det lätt att bara spendera några timmar i Åre by. Här finns så många trevliga restauranger, caféer och butiker.

Under årets sommarvecka i Åre hade vi bättre tur med vädret så upplevelsen i år blev lite annorlunda. Det blev till och med tillfälle att bada.

Men vädret kan ju verkligen vara växlande. Under en timme kan man uppleva både strålande sol, regn, blåst och sol. Så det gäller att packa kläder för växlande väder. Jag brukar alltid ha ett par vantar och pannband/tunn mössa i ryggsäcken. Dessa kom till användning även i år trots att jag också fick användning av mina shorts och badkläder. Växlande väder minst sagt!

Jag kommer i några inlägg att fylla på förra årets Åre-lista.

För att läsa tidigare Åre inlägg sök på Åre här i bloggen.

Rom, bra hotell och restaurang

Rom är en fantastisk fin stad. Det finns så mycket att se och många sevärdheter når man enkelt till fots.

Sista stoppet för vår resa i Italien blev Rom. Jag har skrivit en del om Rom tidigare, sök på Rom så återfinns dessa inlägg.

Denna gång promenerade vi mest runt, körde lite kvällssightseeing och åt alldeles för mycket mat.

Det var oerhört varmt dessa dagar så till stor del handlade tillvaron om att smyga in på ställen med AC och kyla ner sig. Större städer är egentligen trevligare att besöka vår eller höst. Då är det inte lika mycket turister (även om det var hyfsat lugnt nu) och behagligare väder.

Hotell

Vittoriano Luxury Suites

Kan tipsa om två väldigt bra hotell vi testade i Rom. Första stället vi bodde på heter Vittoriano Luxury Suites på Corso Vittorio Emanuele II. Hotellet ligger verkligen perfekt till och dessutom är det riktigt stilfullt inrett.

Utsikt från frukostrummet
En riktigt god frukost ingick också. Man fick välja om man ville äta i det lilla frukostrummet eller inne på hotellrummet.

Le Quattro Dame Luxury Suites

Det andra hotellet heter Le Quattro Dame Luxury Suites, det ligger i samma hus som det ovan nämnda (samma adress). Vi spenderade en natt här eftersom vårt flyg blev avbokat och vi fick en extra natt i Rom. Som tur var fanns ett rum ledigt här i samma hus som det första hotellet.

Två riktigt bra boenden. Rekommenderas!

Så snyggt hotell!
Restauranger

Vi hittade också två riktigt bra restauranger värda att nämna. De ligger en bit från de mer turisttäta gatorna. Så skönt att komma ifrån de mer turistiga stråken, tycker jag. Här var det mycket lugnare och mer avkopplande.

Bottega Tredici

Vi körde på en avsmakningsmenyn, den var så god! Dessutom fick vi en massa extra mellan rätter. Allt var så gott. Men godast var nog tiramisun, den slår alla tiramisu jag ätit innan.

En av extra rätterna.

Taverna Lucifero

Den andra restaurangen hade svart tryffel som en slags specialitet.

Tryffelpasta är himla gott alltså!

Sammanfattningsvis blev det tre härliga dagar i Rom med två bra hotell och minst två bra restauranger att addera på Rom-listan.

Podere Cunina – en pärla i Toscana

Podere Cunina är inte vilket ställe som helst. Det är verkligen helt fantastiskt! Till detta ställe valde vi att återvända. Det har nog inte hänt tidigare att vi valt att komma tillbaka och bo på exakt samma ställe när vi rest.

Utsikten från Podere Cunina är magnifik. Här är man mitt i det vackra toscanska landskapet med kullar i olika nyanser av grönt. Här finns vin- och saffransodling och olivträd. I trädgården växer det bland annat salvia och rosmarin.

Här går man runt och bara njuter av alla fina blommor och utsikten. Åt ena hållet syns Siena, åta andra hållet syns Montalcino. Närmaste lilla by är Buonconvento, ca 10 min från Podere Cunina. Där finns matbutiker och restauranger etc.

Ägarna till Podere Cunina, Silvana och Piergiorgio, har verkligen lyckats. År 2004 tog de över detta ställe och har totalrenoverat det.

Det tog ca 5 år bara att renovera. Men vilket resultat! Varje detalj är noga utvald och genomtänkt. Det är ett stort hus med flera lägenheter. Familjen bor i en av lägenheterna men hyr sedan ut de övriga.

Det är så välskött och fint överallt, oavsett vartåt man vänder blicken. Det är balsam för själen och en fröjd för ögat att vistas här.

Varje lägenhet har en egen uteplats, även de lägenhet som inte är i markplan. Det finns gott om utrymme för att umgås utomhus.

På gården finns en härlig pool. Varje lägenhet har sina solstolar vid poolen tydligt markerade. Det är aldrig någon trängsel vid poolen. De flesta (såsom vi gjorde) gör hel- eller halvdagsutflykter så det är aldrig för mycket folk vid poolen.

Detta ställe är verkligen någonting utöver det vanliga!

Utsikten alltså! Tröttnar aldrig.

Här kan man läsa om vårt första besök här. Vi var lika tagna då som nu. Podere Cunina – mitt bland de toskanska kullarna.

Läs mer här http://agriturismopoderecunina.com

Siena – tur och retur

Pubblico Palace på Piazza del Campo

En lite större toskansk stad som ligger bra till för ett utflyktsmål är Siena. Från Podre Cuinina där vi bodde är det ca 40 minuter med bil. Perfekt för ett hel- eller halvdagsbesök.

Vi satsade på att besöka Siena sen eftermiddag och kväll. När vi har varit här har vi bara varit innan för den gamla stadsmuren. Strax utanför finns gott om parkering.

Jag tröttnar aldrig på att gå längs sådana här mysiga gator och gränder. Det är fascinerande hur gamla en del hus är, att de fortfarande står kvar och att människor bor där.
Duomo di Siena

Siena är en väldigt trevlig stad tycker jag. Det finns en hel del butiker och såklart restauranger, caféer och barer. Detta är också lite mer av en turistort i jämförelse med de andra orter/byar vi besökt innan i Toscana. Men vi hade nog behövt några timmar till i Siena. Vi hann strosa runt ca 2 timmar innan alla butiker stängde igen.

Det finns många små trevliga gränder med mysiga restauranger. I regel brukar det ju vara bättre att komma ifrån de mer turistiga gatorna/torgen. Jag tycker alltid att man hittar de bästa ställen på någon bakgata lite mer avsides.

Mat hittade vi iaf även denna gång…

Vacker kvällsvy. Det blev glass med jordgubbar på Piazza del Campo innan vi åkte hemåt.

Här På utflykt till Siena kan man läsa mer om Siena och vår första trip hit.

Montalcino

Ytterligare en vacker liten by som man inte får missa om man befinner sig i närheten i Toscana är Montalcino. Har skrivit lite om den förut, första gången vi var här.

Fin utsikt från Montalcino, byn ligger såsom
många andra byar uppe på en kulle.

Sist vi var här var det kväll och det var mörkt, denna gång åkte vi hit på dagtid istället. Upplevelsen blir ändå lite annorlunda när man kommer på dagen istället för på kvällen.

Vi satsade på lunch här denna gång.

Vi hittade ett riktigt trevligt lunchställe med ett bord i skuggan. Det blev tryffelpasta för de vuxna.

Vin, vin och vin. I Toscana är det mycket fokus på vin så är det bara. Små vinbutiker och vinbarer finns i varje liten by. Vinodlingar finns det överallt längs vägarna.

San Quirico d’Orcia

Är man i närheten av den lilla byn San Quirico d’Orcia tycker jag absolut att man ska ta stanna till där. Denna lilla by är så otroligt mysig och fin. En riktig pärla!

Stort är det inte men ändå finns små butiker, flera restauranger, barer och caféer.

Vi blev tipsade om denna by när vi åkte från Rom till Podre Cuinina förra året, då var syftet främst att stanna för en bit mat längs vägen. Vi hamnade då, helt ovetandes på en Guide Michelin restaurang. Detta blev vi varse då vi lämnade stället, lite komiskt. Maten var iallafall fantastisk och nu ville vi äta här igen.

Men först promenerade vi bara runt en stund.

En av San Quirico d’Orcias vackra kyrkor

I vanlig ordning kom vi lagom till att många butiker stängde. Det mesta stänger igen mellan 13.00-16.00 även vissa matbutiker. Det var även i denna lila by lugnt bara ett fåtal turister som strosade runt.

Sedan var det dags för middag. Vi hade tur som fick ett bord. Det är en mindre restaurang och vi hade inte bokat bord.

”Vår” restaurang. De påstod att de kände igen oss, kul!
Så gott allting!

Restaurangen heter Fonte alla Vena.

Sedan var det dags att ta sig tillbaka till Podere Cuinina. Det tar ca 20 minuter att ta sig med bil mellan från Podre Cuinina till San Quirico d’Orcia.

Så fint här!