Canazei – en komplett skidort

Canazei ligger i Val Di Fassadalen och mitt i världens största skidsystem Dolomiti Superski. Det är en charmig ort med ca 2000 invånare. Canazei ligger ca 25 mil från Venedig och det tar ca 3-4 timmar hit med bil från flygplatsen i Venedig.

Ska man åka skidor i italienska Dolomiterna har man många möjligheter att boka boende. Det finns flera mysiga byar att välja på. Vi hade tänkt att bo i byn Selva denna gång men pga en dubbelbokning på hotellet vi bokat i Selva hamnade vi i Canazei igen. Det gjorde egentligen ingenting, Canazei är toppen!

Vi hamnade även på samma lägenhetshotell som sist, Al Sole. Varför bryta ett vinnande koncept när vi ändå hamnade i Canazei.

En lägenhet med ett eget kök är ju väldigt praktisk och bra. Al Sole har dessutom ett mycket bra läge med bara några minuter till fots till närmaste kabinbanan. Och nära från backen ”hem” när man åkt klart för dagen.

Det finns också ett litet spa (pool och bastu) och gym där gästerna får hänga när de önskar på Al Sole. Vidare finns en trevliga restaurang tillgänglig i hotellbyggnaden.

Ett riktigt bra hotell sammanfattningsvis som varmt kan rekommenderas.

Det finns många fina gamla byggnader att spana in.

Restauranger finns det gott om i Canazei och den italienska maten är ju verkligen fantastiskt.

Denna lilla mysiga Osteria åt vi på en av kvällarna.
En favorit i repris, La Telia restaurant

Det finns flera små affärer, apotek, restauranger, pubar och ett par matbutiker (mindre). Man klarar sig således bra här och det är liv och rörelse! En tämligen komplett skidort med andra ord.

En fördel att vi bo på ett mindre ställe än Canazei är möjligtvis att det inte blir samma tryck på liftarna då alla ska iväg på morgonen. Vissa tider är det lite extra väntan i liftkön. Men så fort man kommit upp en bit i backarna är det inte lika långa köer. Men vi kommer gärna tillbaka till Canazei och definitivt till italienska Dolomiterna!

Åka skidor i Dolomiterna

Skidåkning i Dolomiterna är verkligen extra allt! Det är världens största skidsystem med 458 olika liftar med bland annat 72 kabinliftar och 185 sittlifter. Högsta åkhöjden är 3250 m, total pistlängd 1220 km och längsta nedfart är ca 13 km.

Det finns backar för alla åldrar, nybörjare, vana skidåkare och super proffs.

Dessutom är det ju Italien så man hittar ett matställe i princip varje backe. Vidare ska det vara hyfsat solsäkert här. Solen ska lysa 8 av 10 dagar, sägs det.

Efter en vecka här är det inte många backar vi åkt i flera gånger. I princip har vi åkt i olika liftar varje dag. Möjligheterna till skidturer är oändliga. Varje dag har inneburit nya mål, nya backar, nya liftar och nya byar, dalar och turer.

Arabba

Första skiddagen styrde vi skidorna mot Arabba. Fantastiska vyer, klarblå himmel strålande sol och skönt väder bjöds vi på. Lunchställen finns det som sagt gott om och i Arabba hittar man en supertrevlig liten restaurang (mer lik en liten kiosk) med bra utbud av lunch och fika. Perfekt solläge och mitt i backen!

Vi klämde även in en eftermiddagsfika i Arabba. Detta ställe låg också mitt i backen. Godaste apfelstrudeln! Såklart med en Aperol till.

Selva – Passo Selva

Selva är en super trevlig by. Hit styrde vi skidorna flera dagar men med olika slutmål. En av dagarna var det snöstorm och sikten var begränsad. Men så snart stormen lagt sig lagom efter lunch så kom solen och den klarblå himlen tillbaka.

Val Di Fassa

En av dagarna rörde vi oss enbart i Val Di Fassa området. Det är den dal där Canazei ligger. Bara det området är galet stort. Den dagen var det blåsigt så flera liftar stod stilla stora delar av dagen. Trots blåsten var det klarblå himmel och strålande sol.

Vi sladdade in på denna restaurang som låg bra till för en lunchpaus. Pasta aglio och ett kallt glas vitt – vem kan klaga på blåst då?

Dessa vyer alltså!

En trevligt fika- och afterskiställe är detta, vid Sassaloungo, mitt i backen.

Sella Ronda

Åker man skidor i Dolomiterna bör man ju såklart köra den mest kända turen Sella Ronda. Denna tur går runt det stora Sellamassivet. Man kan göra den gröna eller den orangea turen, båda går runt Sellamassivet men åt olika håll. Hela turen är ca 40 km och man passare fyra dalar. En magiskt tur och så mycket skidåkning!

Ett grymt lunchställe mitt i backen efter att vi passerat Selva.

Skidbussen till Alba

En av dagarna tog vi skidbussen till byn Alba. På så vis slapp vi köa vid de två kabinliftar vi annars var tvungna att ta för att komma upp och ta oss vidare från Canazei till andra delar av skidsystemet. Bussen var en riktigt bra idé, då vi snabbare kom upp i skidsystemet.

Vi tog gondolen upp i Alba men åkte sedan mot Pozza för att sedan vända tillbaka. För att komma tillbaka till Canazei tog vi sedan kabinbanan från Alba.

Detta blev en mycket bra tur, härliga backar och vackra vyer!

Längsta backen i Dolomiterna

Vår sista skiddag ville vi åka den allra längsta skidbacken i skidsystemet. Den är ca 13 km. Att ta sig till denna backe och tillbaka till Val Di Fass (där vi bodde) var ett trevligt heldagsprojekt. Det blev t.o.m. lite stressigt på slutet för att hinna innan liftarna stängde. Återigen, skidsystemet är gigantiskt!

För att komma till den längsta backen så åker man mot Selva och Val Gardena.

Lunchstopp i Selva

En del av sträckan tar man ett skidtåg.

Efter att ha åkt den längsta backen ner behöver man sedan ta kabinbanan för att komma tillbaka på rätt sida av bergen. Högt upp är det, jag vågade inte titta ner förrän vi kommit fram.

Här Högt uppe på Marmolada har jag skrivit mer om skidåkning i Dolomiterna och en tur till högsta punkten, berget Marmolada, 3258 meter upp. Marmolada bör man såklart inte missa! Då är man galet högt upp och vyerna är helt magiska.

Tillbaka i Dolomiterna och Canazei – en favorit i repris

Skidåkning i italienska Dolomiterna är verkligen helt fantastisk! Canazei tillhör det enorma sammanhängande skidsystemet Dolomiti Superski. Området består av tiotals dalar, byar och över 450 liftar. Skidsystemet är verkligen enormt stort, ja till och med världens största! Backarna är underbart långa, liftarna är snabba och moderna och restauranger och fikaställena duggar tätt i backarna och dalarna. En dröm för skidåkare!

Och vi kom alltså tillbaka hit till slut – igen. Härligt! Lite extra administration är det ju att resa i dessa tider men måste ändå säga att det gick väldigt smidigt. Men det gäller att hålla koll på reglerna, de kan ändras snabbt.

Vad gäller då, just nu? I Italien är det för tillfället inte några betungade restriktioner. Covidpass /Green Pass gäller dock för att överhuvudtaget komma in i landet och vid besök på ex. restauranger (inomhus). Barn mellan 6-12 år ska ha ett negativt antigentest (om de inte är vaccinerade) för att få resa in. Vidare ska ett digitalt formulär fyllas i för inresa (EU digital Passenger Locator Form, dPLF). Munskydd gäller ex. i butiker och i liftarna.

Uppdaterad och bra info finns alltid i UD:s app Resklar.

För att köpa liftkort och kunna nyttja det måste även personer över 12 år ladda upp sitt covidpass/Green Pass på Dolomitisuperski. Covidpasset måste också aktiveras varje dag. Detta funkar dock super smidigt och tar bara några sekunder att fixa i Dolomitisuperski appen.

Sammanfattningsvis funkar det väldigt bra att vistas här!

Här Dolomiterna och Canazei har jag skrivit mer om detta fantastiska skidställe.

Forza Italia!

Grattis Italien till EM seger! Kan knappast påstå att jag är någon fotbollsfantast men såklart superkul att få se finalen på plats i Italien.

Vi bor i en egen lägenhet i ett stenhus bland de Toscanska kullarna. Vi spanade in EM finalen i lilla staden Grosseto, dryga 15 min från vår lägenhet. Eller rättare sagt så tittade vi på de som tittade på matchen eftersom närmaste TV skärmen var många många meter bort och den såg vi knappt. 😂 Vi höll oss på behörigt avstånd kan man säga.

Men de restauranger och caféer som var öppna hade tagit fram TV apparater ibland flera stycken så alla gäster skulle kunna få se. Det var roligt bara att gå runt på gatorna och betrakta människorna. Alla var så glada och förväntansfulla. Inledningsvis var det en mer dämpad stämning men mot slutet oj oj.. Och sedan JA! SEGER! Då var det glatt. Hurrande människor, glada barn, fyrverkerier, tutande bilar, italienska flaggor överallt. Vilken lycka för Italien och italienarna.

Sedan tror jag ändå att det var ett ganska lugnt firande i jämförelse med ett vanligt år med ett vanligt EM. Många restauranger var stängda och det var inte alls så mycket folk ute som det brukar kunna vara. Så kul att få se detta – på behörigt avstånd såklart.

På ett torg i närheten av gatan på bilden ovan. Här helt tomt… men alla satt väl framför en TV någonstans.

Canazei

Canazei är en charmig ort med ca 2000 invånare i nordöstra delarna av italienska alperna. Här bodde vi när vi åkte skidor i Italienska Dolomiterna. Trots alla turister så har byn lyckats behålla sin charm.

Många vackra stenhus med fina detaljer står vid de snirkliga gatorna. Kolla in bilderna ovan och nedan!

Vi bodde på hotell Al Sole, ett väldigt trevligt hotell. Där hade vi en lägenhet med kök. Det tog bara några minuter att promenera till kabinbanan och då man skulle tillbaka på eftermiddagen så tog man backen bakom hotellet för att komma tillbaka. Väldigt smidigt!

Utsikt från vår balkong
På väg till skidbacken

Hotellet hade även en spa-del med bastu och pool som man kunde slappa i efter en heldag i backen. Avkoppling! Det fanns också en restaurang på hotellet som vi testade en av dagarna (de hade goda pizzor). Frukost kunde man också äta där om man så önskade. Vi åt dock alltid frukost i lägenheten. Så praktiskt att ha ett eget kök och kunna äta ”hemma” om man vill.

Det fanns många restaurangerna i Canazei och vi hann bara testa några få.

Restaurang och pizzeria Telia var ett väldigt trevligt ställe.

I byn finns det goda möjligheter till afterski. Ta en Prosecco Aperol eller Hugo på Rosengarten eller Pradis och kom i stämning.

En Bombardino är ju aldrig fel heller…

Canazei blev en mycket bra utgångspunkt för skidåkning i Dolomiterna. Men man hade också kunnat bo på många andra orter eftersom skidsystemet var så bra utbyggt. Selva som jag nämnt tidigare var ju ett väldigt charmigt ställe.

Det har verkligen hänt mycket sedan vi kom hem från Italien för fyra veckor sedan. Helt galet, så overkligt och sorgligt. Italien är ju verkligen ett av mina favorit länder och situationen där just nu är obegriplig. Jag hoppas verkligen att läget i världen vänder till det bättre snart. Och Italien – jag kommer tillbaka så snart det går.

Skidåkning i Dolomiterna

Skidåkning i Dolomiterna bjuder verkligen på något alldeles extra. Skidsystemet är enormt och mycket välutbyggt. Vi tog oss enkelt fram mellan de olika byarna och bergen. Det går att göra många olika utflykter. Och visst är det charmigt att man under en dag kan besöka flera olika byar! Man får skidåkning med sightseeing inklusive en fantastisk naturupplevelse.

Sella Ronda

Den mest kända dagsturer är Sella Ronda. Då åker man runt Sellamassivet. Det är en dagstur på ca 40 km. Denna körde vi en av dagarna. Under turen passerar man fyra olika dalar. Vi åkte från Val Di Fassa (där Canazei ligger och där vi bodde) sedan till Val Gardena, Alta Badia och Arabba. Man kan välja att åka turen åt båda hållen. Detta var en riktigt härlig skidtur. Det blev en intensiv dag med riktigt mycket skidåkning.

Det enorma Sellamassivet

Under Sella Rondaturen hittade ett super mysigt lunchställe högt uppe på ett berg precis vid byn Selva, vid dalen Val Gardena. Restauranger och caféer finns det fler av i varje backe.

Marmolada

En av dagarna gjorde vi en dagstur till Marmolada vilket jag skrivit om här. Rekommenderas! Här bjuds man på en fantastisk vy vid fint väder.

Arabba och Alt Badia
Arabba

Övriga dagar gjorde vi utflykter till de olika dalarna. Bland annat åkte vi mot Arabba och Alt Badia och rörde oss kring dessa backar.

Vi hittade ett mycket trevligt och enkelt lunchställe längs vägen mot Arabba. En kiosk i perfekt solläge.

Det gäller att pricka in mat- och fikaställena efter solläget
Denna vy alltså!
Fikapaus högt uppe
Obligatoriskt fika – apfelstrudel.
Val Gardena

I Val Gardena var vi i två omgångar. En av gångerna åkte vi dock längre bort för att bland annat få ta ett tåg upp på ett av bergen. Det finns ju så galet många liftar här och även tåg och det ville vi ju testa!

På denna sida bergen ligger solen på mer så här var det mer vårlikt och mindre snö. Just denna dag åkte vi verkligen mellan olika väder och klimatzoner. Från kraftig blåst och snö till vårlandskap.

Åter på hög höjd

Efter tåget fick vi ta kabinbanan för att ta oss tillbaka bort mot Val Di Fassa.

Vacker utsikt högst upp vid kabinbanans slut

Denna tur kring Val Gardena var en riktigt härlig skidtur. Vi åkte hela 36,7 km bara denna dag. Backarna tog liksom aldrig slut. Det blev så mycket skidåkning så vi hann inte med något eftermiddagsfika.

Vi passerade också byn Selva denna dag. Här åt vi lunch på en supertrevlig restaurang mitt i backen. Byn såg också himla trevlig ut.

Selva
Perfekt lunch- och fikaläge mitt i backen
Inget slår den italienska maten – så gott!
Liftar och backar

Skidåkningen i Dolomiterna är fantastik! Backarna är så otroligt långa. Det är inte många backar vi åkt i flera gånger. Totalt har vi under våra 6 dagar åkt 106 liftar, 56 olika liftar och 189 km pist. Alltså har vi kvar över 400 olika liftar att testa…

Barnvänligt är det i många backar. Men ska man ta sig runt helt fritt och obehindrat behöver man nog ha åkt lite skidor innan. En del nedfarten är väldigt branta och svår parredrade.

En del liftar blir det även en del kö vid. Men på det stora hela går alla liftar snabbt och området är så otroligt stort så alla människor sprider ut sig över dagen.

Vi kommer gärna tillbaka och åker skidor här eller cyklar eller vandrar. Jag tror att somrarna här är lika fantastiska. Det verkar vara ett populärt resmål även andra årstider.

Högt uppe på Marmolada

Åker man skidor i Dolomiterna bör man ta sig till den högsta punkten – berget Marmolada. Skidsystemet är ju enormt stor och otroligt bra utbyggt så vi tog oss på skidor från Canazei till Marmolada. Det blev en heldagsutflykt med ett kortare lunchstopp. När man är framme vid Marmolada behöver man ta tre Kabinbanor för att komma högst upp.

Kabinbanan upp till toppen
På väg upp med första kabinbanan. Galet högt! redan här!
Uppe på sista stationen
Framme!

På den tredje och sista stationen är man uppe på 3 258 meter. Här finns en utsiktsplats där det bjöds på en fantastik vy denna soliga dag. Svindlande vackert! Det ser nästan ut som att man är lika högt upp som molnen.

Sedan var det bara att ta sig ner. Det gick såklart att ta Kabinbanan tillbaka om man inte ville åka skidor. Vi tog skidorna. Och vilken lång backe det är ner! Vi åkte nog i minst en timme, bara nerför. Backen ner är röd men den var ganska krävande. Sedan skulle vi ju ta oss tillbaka till Canazei vilket tog ytterligare ca 2 timmar. Vi var riktigt möra efter denna tur. Puh.

En riktigt bra dagsutflykt om man åker skidor i Dolomiterna. Men åk i tid för det tar tid att transportera sig. Vi hann precis hem innan vår sista lift stängde för dagen.

Dolomiterna och Canazei

Canazei ligger i Italienska Dolomiterna. Orten tillhör det enorma och sammanhängande skidsystemet Dolomiti Superski. Området består av tiotals dalar, byar och över 450 liftar.

Sellamassivet

Liftsystemet är uppbyggt som en cirkel runt Sellamissivet. Sallamassivet ligger mellan fyra dalar, Val Badia, Val Gardena, Val Di Fassa och Fodom. Massivet delas också mellan Sydtyrolen, Trentino och Belluno.

Canazei ligger på 1460 meters höjd i Val Di Fassadalen och blir en jättebra utgångspunkt för skidåkning i Dolomiterna. Med ett skidpass kan du röra dig fritt över hela området. Och området är verkligen enormt stort! Den totala pistlängden ligger på hela 1220 km.

Vyerna är verkligen dramatiska och vackra kan vi konstatera. Bergen är branta och spetsiga. Solsäkert ska det också vara.

Hur tar man sig hit då? Vi bokade på egen hand, flög med Lufthansa (det brukar fungera smidigt med alla skidsaker) till Venedig via Frankfurt och hyrde bil. Med bil tar det nästan 3 timmar från Venedig till Canazei.

Här finns många hotell att välja på. Och egentligen kan man ju bo i vilken by som helst häromkring med tanke på hur väl utbyggt detta liftsystem är.

Skidåkning i Livigno

Vi är mycket nöjda med vår skidresa till Livigno. Jag tror vi testade i princip alla backar. Det är ett bra skidsystem som man enkelt tar sig fram i. Liftarna är dessutom snabba och moderna.

Livigno passar bra för alla skidåkare, även för barnfamiljer. Barn upp till 8 år åker gratis. Det finns många långa och ganska platta backar och såklart en del branta backar också. Och backarna var super fina!

Önskas ytterligare variation kan man göra en dagsutflykt till St. Moritz i Schweiz.

Det finns skidskola både på italienska och engelska, jag tror även det finns på fler språk.

Barnen har många backar att välja på både enklare och svårare backar. För de mindre barnen som kanske inte alls åker skidor finns ett större lekområde på Carosello sidan.

Dessutom finns snöleksaker att låna eller hyra för den som ville pausa sin skidåkning och göra något annat.

Vill man bort från backen så har man bara några meter att gå till centrum där det finns många butiker att spana in. Dessutom finns fina längdspår och promenadvägar. Vi såg några på cykel också så det går nog att roa sig på många vis i Livigno.

Vi hade ju kanonväder hela veckan och vi åt lunch i solen varje dag. Det är gott om restauranger och caféer i backen och precis nedanför backarna. Trots att det var mycket folk hittade vi alltid ett bord någonstans.

Denna lunchvy alltså! Balsam för själen.

Och plockmaten (på ett annat ställe).

Glassväder. Lite kyligare kanske just den dagen, men men. Den här restaurangen låg längst ner vid backen/byn. Bra val denna dag eftersom det blåste på lite mer.

Mycket pasta har det blivit. Och strudel. Det är sedan gammalt. 😃 En god pastarätt var denna – med olja, vitlök och chili. Stark som tusan men himla god. Tog garanterat död på eventuella förkylningssymptom.

Annars verkar de vara mycket svamp i detta område. Många rätter innehöll nämligen svamp i olika former

En annan skidåkarlunch – polenta.

Och till eftermiddagsfikat kaffe, amaretto och grädde. Gott!

I Livigno har man vy över både italienska och schweiziska alperna. Naturen är verkligen mäktig!

Här är vi på väg ner för en svart backe. Det ser faktiskt riktigt brant ut på bild. Men det gick hur bra som helst. Barnen susade ner med grym teknik. Bra jobbat skidläraren (pappan i familjen). 👏

Vi är så nöjda med Livigno! Det är nog toppen här på sommaren också. Kvinnan på hotellet tyckte absolut vi skulle komma tillbaka i sommar. Juli är bästa månaden. I augusti är det många turister så juli är lite lugnare enligt hotellägarinnan. Att någon gång ta bilen ner till alperna både på sommaren och vintern får vi definitivt skriva upp på ”att göra listan”.

Vill man flyga till Livigno kan man välja på fler flygplatser ex. Milano, Bergamo, Innsbruck eller Zurich. Det tar ungefär lika lång tid att ta sig Livigno från dessa flygplatser. Men dubbelkolla att eventuell hyrbil är riktigt utrustad för vinterkörning!

Vi kan varm rekommendera Livigno – toppenbra skidort på alla vis!

Lilla världen

Livigno ligger vackert till i Valltelinadalen. Byn är verkligen långsmal. Förra gången vi var här bodde vi mitt i lilla centrum. Nu bodde vi lite längre bort på ett litet lägenhetshotell som heter Hotel Garni Piccolo Mondo vilket betyder lilla världen. Det ligger mitt emot skidbacken, såsom det mesta här. Detta område heter San Rocco. Det finns tre områden i Livigno, Santa Maria, San Antonio och San Rocco.

Frukost ingick vilket är riktigt bekvämt. Väldigt italiensk hotell. Litet, familjeägt och väldigt mysigt. Man hade samma frukostbord varje morgon. Och frukosten innehöll både en massa söta saker och nybakade bröd med goda pålägg och ostar. Jättebra lägenhetshotell på alla vis! Kan varmt rekommenderas.

Det finns en gågata mitt i Livigno där det finns många restauranger, caféer, pubar och butiker. Mataffärer finns det också lite här och var. Med de gratis bussarna tar man sig enkelt runt i Livigno eller mellan olika liftsystem. Vi tog bussen in till centrum en dag, vid två andra tillfällen promenerade vi.

Det finns många små butiker. Både klädes- och sportaffärer. Men framförallt finns många solglasögon och parfym- och sminkbutiker. Och olika dryckesbutiker såklart. Livigno är ju som nämnts tidigare en skattefri zon så det är billigare med mat och shopping här.

Vi lagade några middagar i lägenheten. Några middagar åt vi ute. Det blev alltid på någon närliggande restaurang. Vi testade restaurangen på hotell Galli, restaurang Bellavista och La Piöda.

Men det finns ett 100-tal restauranger att välja på. Det är dock ganska mycket folk ute så det kan vara en fördel att boka bord innan.

Man kan tro att vi ätit mycket efterrätt, haha. Så kan det nog också vara. På Bellavista hade de den längsta dessertmeny jag någonsin sett. Överst hasselnötsglass med grädde och något slags kex allt indränkt i amaretto, gott!

En av flera kyrkor i Livigno, vackert upplyst.

Jag tycker att Livigno växt sedan vi var här sist (2016). Det bor ca 5 300 personer här. Men jag tyckte att det verkade var fler nybyggda hotell nu. Och faktiskt verkar många svenskar ha hittat hit.