Dolomiterna och Canazei

Canazei ligger i Italienska Dolomiterna. Orten tillhör det enorma och sammanhängande skidsystemet Dolomiti Superski. Området består av tiotals dalar, byar och över 450 liftar.

Sellamassivet

Liftsystemet är uppbyggt som en cirkel runt Sellamissivet. Sallamassivet ligger mellan fyra dalar, Val Badia, Val Gardena, Val Di Fassa och Fodom. Massivet delas också mellan Sydtyrolen, Trentino och Belluno.

Canazei ligger på 1460 meters höjd i Val Di Fassadalen och blir en jättebra utgångspunkt för skidåkning i Dolomiterna. Med ett skidpass kan du röra dig fritt över hela området. Och området är verkligen enormt stort! Den totala pistlängden ligger på hela 1220 km.

Vyerna är verkligen dramatiska och vackra kan vi konstatera. Bergen är branta och spetsiga. Solsäkert ska det också vara.

Hur tar man sig hit då? Vi bokade på egen hand, flög med Lufthansa (det brukar fungera smidigt med alla skidsaker) till Venedig via Frankfurt och hyrde bil. Med bil tar det nästan 3 timmar från Venedig till Canazei.

Här finns många hotell att välja på. Och egentligen kan man ju bo i vilken by som helst häromkring med tanke på hur väl utbyggt detta liftsystem är.

Skidåkning i Livigno

Vi är mycket nöjda med vår skidresa till Livigno. Jag tror vi testade i princip alla backar. Det är ett bra skidsystem som man enkelt tar sig fram i. Liftarna är dessutom snabba och moderna.

Livigno passar bra för alla skidåkare, även för barnfamiljer. Barn upp till 8 år åker gratis. Det finns många långa och ganska platta backar och såklart en del branta backar också. Och backarna var super fina!

Önskas ytterligare variation kan man göra en dagsutflykt till St. Moritz i Schweiz.

Det finns skidskola både på italienska och engelska, jag tror även det finns på fler språk.

Barnen har många backar att välja på både enklare och svårare backar. För de mindre barnen som kanske inte alls åker skidor finns ett större lekområde på Carosello sidan.

Dessutom finns snöleksaker att låna eller hyra för den som ville pausa sin skidåkning och göra något annat.

Vill man bort från backen så har man bara några meter att gå till centrum där det finns många butiker att spana in. Dessutom finns fina längdspår och promenadvägar. Vi såg några på cykel också så det går nog att roa sig på många vis i Livigno.

Vi hade ju kanonväder hela veckan och vi åt lunch i solen varje dag. Det är gott om restauranger och caféer i backen och precis nedanför backarna. Trots att det var mycket folk hittade vi alltid ett bord någonstans.

Denna lunchvy alltså! Balsam för själen.

Och plockmaten (på ett annat ställe).

Glassväder. Lite kyligare kanske just den dagen, men men. Den här restaurangen låg längst ner vid backen/byn. Bra val denna dag eftersom det blåste på lite mer.

Mycket pasta har det blivit. Och strudel. Det är sedan gammalt. 😃 En god pastarätt var denna – med olja, vitlök och chili. Stark som tusan men himla god. Tog garanterat död på eventuella förkylningssymptom.

Annars verkar de vara mycket svamp i detta område. Många rätter innehöll nämligen svamp i olika former

En annan skidåkarlunch – polenta.

Och till eftermiddagsfikat kaffe, amaretto och grädde. Gott!

I Livigno har man vy över både italienska och schweiziska alperna. Naturen är verkligen mäktig!

Här är vi på väg ner för en svart backe. Det ser faktiskt riktigt brant ut på bild. Men det gick hur bra som helst. Barnen susade ner med grym teknik. Bra jobbat skidläraren (pappan i familjen). 👏

Vi är så nöjda med Livigno! Det är nog toppen här på sommaren också. Kvinnan på hotellet tyckte absolut vi skulle komma tillbaka i sommar. Juli är bästa månaden. I augusti är det många turister så juli är lite lugnare enligt hotellägarinnan. Att någon gång ta bilen ner till alperna både på sommaren och vintern får vi definitivt skriva upp på ”att göra listan”.

Vill man flyga till Livigno kan man välja på fler flygplatser ex. Milano, Bergamo, Innsbruck eller Zurich. Det tar ungefär lika lång tid att ta sig Livigno från dessa flygplatser. Men dubbelkolla att eventuell hyrbil är riktigt utrustad för vinterkörning!

Vi kan varm rekommendera Livigno – toppenbra skidort på alla vis!

Lilla världen

Livigno ligger vackert till i Valltelinadalen. Byn är verkligen långsmal. Förra gången vi var här bodde vi mitt i lilla centrum. Nu bodde vi lite längre bort på ett litet lägenhetshotell som heter Hotel Garni Piccolo Mondo vilket betyder lilla världen. Det ligger mitt emot skidbacken, såsom det mesta här. Detta område heter San Rocco. Det finns tre områden i Livigno, Santa Maria, San Antonio och San Rocco.

Frukost ingick vilket är riktigt bekvämt. Väldigt italiensk hotell. Litet, familjeägt och väldigt mysigt. Man hade samma frukostbord varje morgon. Och frukosten innehöll både en massa söta saker och nybakade bröd med goda pålägg och ostar. Jättebra lägenhetshotell på alla vis! Kan varmt rekommenderas.

Det finns en gågata mitt i Livigno där det finns många restauranger, caféer, pubar och butiker. Mataffärer finns det också lite här och var. Med de gratis bussarna tar man sig enkelt runt i Livigno eller mellan olika liftsystem. Vi tog bussen in till centrum en dag, vid två andra tillfällen promenerade vi.

Det finns många små butiker. Både klädes- och sportaffärer. Men framförallt finns många solglasögon och parfym- och sminkbutiker. Och olika dryckesbutiker såklart. Livigno är ju som nämnts tidigare en skattefri zon så det är billigare med mat och shopping här.

Vi lagade några middagar i lägenheten. Några middagar åt vi ute. Det blev alltid på någon närliggande restaurang. Vi testade restaurangen på hotell Galli, restaurang Bellavista och La Piöda.

Men det finns ett 100-tal restauranger att välja på. Det är dock ganska mycket folk ute så det kan vara en fördel att boka bord innan.

Man kan tro att vi ätit mycket efterrätt, haha. Så kan det nog också vara. På Bellavista hade de den längsta dessertmeny jag någonsin sett. Överst hasselnötsglass med grädde och något slags kex allt indränkt i amaretto, gott!

En av flera kyrkor i Livigno, vackert upplyst.

Jag tycker att Livigno växt sedan vi var här sist (2016). Det bor ca 5 300 personer här. Men jag tyckte att det verkade var fler nybyggda hotell nu. Och faktiskt verkar många svenskar ha hittat hit.

I Mottolino på andra sidan dalen

En av dagarna tog vi bussen över till andra sidan dalen för skidåkning i Mottolino. Det tog bara några minuter så var vi framme vid det andra liftsystemet.

Här på bild ovan skymtar Livigno i dalen.

Sist vi var i Livigno var vi också i Mottolino och åkte en dag men den dagen var det inte särskilt bra väder. Blåst och dimma och trängsel då vi skulle försöka hitta ett lunchställe. Denna gång fick vi i alla fall en mycket bättre upplevelse. Vädret har ju varit helt fantastiskt. Så nu har vi fått se Mottolino! Och det är ju jättefint här med. 😃

Backarna i Mottolino var också väldigt breda och fina. Det fanns många Fun parks så Mottolino lockar nog många yngre skid-och snowboard entusiaster.

Lunch och fika i backen. Lite kyligare denna dag men i solen var det skönt.

Apfelstrudel verkar onekligen poppis. Härom dagen var den slut på det ställe vi skulle fika på. Och vid detta fikatillfälle hade de bara en bit kvar där vi var. Så den fick jag och Björn snällt dela på. I-landsproblem delux såklart…

Tiden går fort då man har kul. De flesta liftar stängde 17.00 så exakt då åkte vi neråt. På denna sida dalen hade vi en härlig kvällssol.

Slagna hjältar. Det är sällan jag ser barnen så trötta som efter en heldag i backen. Härom dagen höll dottern på att somna mitt i middagen. Denna dag avslutades med en hämtpizza i lägenheten.

La dolce vita

Italien på vintern är som Italien på sommaren. De finns många restauranger och caféer att stanna till vid både i backarna och nere i byn. Och här slappar man gärna i en sådan här solstol och tar det lugnt och njuter av livet helt enkelt. Man lever ”la dolce vita”. 😃

Perfekt med en eftermiddagsfika i solen. Hela kostcirkeln – Aperol Spritz, tiramisu och en dubbel espresso.

Vädret här är ju helt fantastiskt. Vi tankar sol så mycket vi bara kan. Tydligen är Livigno en av destinationerna i Europa med flest soldagar. 300 soldagar läste jag någonstans, låter ju toppen om det stämmer. Plus att det ska vara mycket snösäkert här då det ligger så högt upp.

Här, nedan på bild, skymtar den nya kabinbanan som går till högsta punkten, 3000 meter upp. Livignos skidsystem består av två berg på var sin sida av dalen. På ena sidan finns området Carosello och på andra sidan Mottolino. Vi bor närmast området Carosello och har hitintills mest åkt där.

Backarna i området Carosello är långa och breda. Man åker länge innan man kommer ner till byn. Eller så håller man sig i de övre liftsystemen. Här finns sammanlagt 115 km pist. Liftarna är snabba, flera är nya och oftast är det heller inga köer. Någon trängsel i backarna är det inte heller direkt. De flesta backar är röda och blå på Carosello sidan.

I dessa små hus, nedan på bild, bor det kossor. Mitt i backen! Det luktar verkligen ko då man skidar förbi. Många matvaror här är lokalproducerade har vi noterat. Så den lokala osten kan väl knappast bli mer lokal.

Vi skulle ta lite fartiga skidbilder. Dessa blev väl bra? 😂

Årets pappa! 😂👌

På 1800 meters höjd

Äntligen i Italien! Mitt favoritland. ☺️ Igår sent ca 02.30, kom vi fram till Livigno. Vi flög till Milano och hade bokat biltransport från flygplatsen till Livigno.

Förra gången vi var här (2016) hyrde vi bil och körde hit på egen hand. Dessvärre råkade bilfirman skicka med fel storlek på snökedjorna till hyrbilen så vi tog oss inte fram sista biten. Dessutom hade de gett oss en bil med sommardäck. Ingen toppen upplevelse direkt eftersom det var snöoväder. Men allt gick bra tack och lov. Vi fick bra hjälp och vi hade en toppen vecka den gången ändå. Och så fick vi ju testa på att åka bärgningsbil. 😂

Bilturen hit denna gång gick i vart fall helt smärtfritt. Det tar ca 3,5 timme att åka bil hit från Milano. Här behöver man ingen hyrbil heller eftersom det är en liten by. Dessutom går det bra med bussar om man vill förflytta sig i Livigno och mellan liftsystem.

Livigno ligger högt upp, 1800 meter upp över havet, och det känns när man åker hit man får lock för öronen vissa bilsträckor. Dessutom är det en skattefri zon så man kan handla taxfreevaror utan moms. Antagligen eftersom byn förr ansågs ligga otillgängligt till.

Vi bor på ett litet lägenhetshotell precis vid backen. Byn är väldigt långsmal, den följer liksom backarna nerför bergen.

Idag har vi bara njutit av att få vara här, av solen och skidåkningen.

Det är strålande sol, klarblå himmel, helt vindstilla och således varmt ute. Jag har tagit en miljard bilder och aldrig frusit om fingrarna. 😂

Vi har till och med ätit lunch ute idag. Lycka. Hittade ett så mysigt lunchställe i en av backarna, La Tea da ”Cip e Ciop”.

Några sekunder efter jag och Love hade tagit denna bild hällde han ut sin äppeljuice i sina skidbyxor. Tur att det var torkväder.

Backarna är så fina. Känns som vi verkligen har åkt skidor hur länge som helst idag. Alla är så trötta nu. Jag har träningsvärk i hela kroppen. Det kan i och för sig beror på all packning som vi bar på igår. Måste dock tipsa om att åka med Lufthansa. Då får man checka in skidutrustning gratis utöver den vanliga packningen man får ha med. Jättebra förutom att det är en del att släpa på innan man når incheckningsdisken.

Vi lär somna på ett kick ikväll.

Mot alptoppar

Nu tar den här familjen en veckas ledighet. Ska bli så otroligt skönt. Vi firade 10 år som gifta på alla ❤️-dag. Den 14 februari 2009 var en mycket vacker vinterdag. Strålande sol och gnistrande snö. Någon dag efter bröllopet bar det av till varmare breddgrader och ön Curaçao. En paradisö. Lilla dottern, då 1,5 år gammal, var såklart med.

Nu åker vi söderut och just nu enligt prognos mot sol. Men det blir i inga badstränder utan alptoppar.

Alltså sådana här vyer, magiskt!

Bilder från Livigno år 2016.